Fönster

Det är inte konstigt att fönster för många är en central del i husbygget. Alla hus har fönster, utan dem så skulle husen vara instängda, mörka och dystra. Utan fönster skulle vi inte se omgivningen och få känsla av var vi faktiskt är. Det finns många fördelar med att välja bra fönster och många aspekter att ta hänsyn till för att välja rätt fönster.

Fönsters isolering
Något som är viktigt när man väljer fönster är att ha ett glas med bra isolering. Isoleringen mäts med U-värdet som är ett värde för hur mycket värme fönstret släpper ut. I moderna tider då energibesparing blir allt viktigare är det av högsta vikt att ha ett isolerat fönster. Man talar mycket om 2-glas- och 3-glas-fönster när det handlar om isolering. Det beror på att 3-glasfönster har större U-värde eftersom det är en extra ruta som bromsar värmen från att komma ut.

Ljudisolering
Man kan tro att fönster bara isolerar för värme, men faktum är att de även isolerar för ljud. Ifall man bor nära en motorväg eller trafikerade gator är det extra viktigt att använda ett fönster som är designat för att hålla ute ljud. Användningsområdet för detta är t.ex. sovrum eller tv-rum där man vill vara extra ostörd för att sova lugnt ett uppleva en film på bästa sätt.

Dämpning av solvärme
Något som alla har upplevt är att man sitter i soffan och känner hur solen bränner i nacken. Att solen lyser igenom är såklart både en för och nackdel, det är ju till stor del därför som man använder fönster. Det finns dock en lösning för att få fördelen av att lysa upp rummet och dessutom slippa nackdelen av att solen bränner. Det finns fönster som är behandlade på ett sätt som tar bort den delen av solens strålning som värmer, men släpper igenom den delen som lyser upp genom fönstret. Detta är något att absolut överväga ifall man har fönster där solen ofta gassar på.

Putsning av fönster
Ingenting är underhållsfritt, allra minst fönster. Fönster behöver putsas och dessutom hållas rena för att man ska kunna se genom dem på bästa sätt. Ifall ett fönster är smutsigt ger det ett dåligt intryck samtidigt som solen ofta lyser upp smutsen och gör det extra tydligt. Som tur är finns det fönster som både är lättare att putsa och lättare att hålla rent. Liksom man vaxar en bil finns det fönster som är behandlade på så sätt att smuts enklare rinner av och inte fastnar på fönster. Ett annat tips är att köpa fönster som man kan vänta ut och in. Det gör att man slipper gå ut och använda stege för att putsa utsidan fönstren. Det är bara att stå inomhus och putsa, vrida fönstret, och putsa andra sidan.

Fönster
Beroende på hur resten av huset ser ut bör man även välja fönster som matchar resten av husets utseende. Det finns bland annat aluminiumfönster, träfönster, fönster med spröjs eller pvc-fönster. När man ska köpa fönster så är det viktigt att välja ett fönster som smälter in i husets utseendeMaterial och typer av fönsterglas

Material
Glasen i fönster kan vara gjorda av olika material, till exempel floatglas, valsat pansarglas och infattat glas, Det senare har antingen en blylistinfattning, gjuten blyinfattning eller är lött med kopparfolie. Ibland är fönsterglas färgade eller målade med pigment, som till exempel kyrkfönster kan vara.

Tidigare
Förr i tiden använde man handblåsning för att tillverka fönsterglas. Tekniken utvecklades i Normandie i Frankriker under 1300-talet. Det gick ut på att man blåste för hand i form av en cylinder, som man sedan vek ut genom att skära upp den under uppvärmning så att den öppnades. På ett plant underlag glider materialet isär och blir till en ruta. Cylinderformen kunde vara upp till 3 meter lång. Cylinderglas känns igen på de parallella skiftningarna och ojämnheterna. Tjockleken på glasen varierar, de kan vara allt ifrån 1-8mm, beroende på var och när det är tillverkat. En föregångare till cylinderglasmetoden är kronglasblåsning, som har sitt ursprung i Syrien omkring 700 e.Kr. Sedan utvecklades valsat glas, även kallat maskindraget glas. Detta kom i slutet av 1920-talet. Man drog glasmassan genom stora valsar, därav namnet. Man kunde då tillverka större rutor än tidigare. I de här glasen ser man ränder efter valsarna och blåsor syns parallellt med ränderna. Den här metoden konkurrerade ut den tidigare cylindertekniken.

Floatglas
Floatglasmetoden är en metod med vilken man producerar planglas. Genom att glasmassan får flyta på en bädd av tenn erhåller man en mycket plan och slät yta. Den plana ytan ger bättre ljusegenskaper. En annan fördel är att ljuset reflekteras i samma vinkel över hela ytan, till skillnad från äldre glas. Det fönsterglas som tillverkas idag är oftast gjort av floatglas.

Isolerruta
Isolerrutor kallas även förseglade rutor eller flerglasrutor. Det är en glasningsenhet som består av två eller flera planglasskivor som har ett visst inbördes avstånd. Planglasskivorna är sammanfogade vid kanten. Detta är eftersom utrymmet mellan glasskivorna då blir helt avstängt från den omgivande atmosfären. Glas i sig är ju inget värmeisolerande material.
En förseglad ruta som består av dubbla glas kallas tvåglasisolerruta och en ruta med tre glas kallas treglasisolerruta. Man började använda isolerglasrutor på 1950-talet eftersom man ville förbättra värmeisoleringsförmågan hos exempelvis ett fönster. I början använde man torkad luft mellan rutorna. Moderna isolerglasrutor fylls oftast med argon- eller kryptongas. När en förseglad ruta blir otät bildas kondens mellan rutorna och då måste isolerrutan bytas ut.

Flerglas
Med tiden har användningsområden för flerglasrutor blivit många. Till brandskyddsglas använder man flera skivor floatglas med mellanliggande skikt av vattenglas. Dessa är helt transparenta. När en brand uppstår spricker glaset närmast branden men brandskyddsskiktet håller glasbitarna på plats. På detta sätt bildar det en barriär mot flammor och brandgaser.

Ljudisolering
Ljudisolerande glas tillverkas genom att man varierar glasrutornas tjocklek och det inbördes avståndet i en flerglasruta. Ju större avståndet mellan glasen är desto högre ljudreduktion erhåller man. Samma sker om ett eller flera tunna och tjocka glas används i samma ruta.

Energisparglas
Energisparglas är vanligt floatglas som har ytbehandlats. Detta gör att långvågig strålning reflekteras tillbaka in i rummet, medan kortvågig solenergi släpps igenom. Ytbehandlingen av energisparglas består oftast av järnoxid eller kopparoxid. Energisparglasets beläggning innebär en viss ljusreduktion, som är av försumbar betydelse.
Solenergin släpps in genom vanligt klarglas, men eftersom reflektionen är låg släpper det även ut rumsvärmen. För att öka spareffekten i energisparglas monterar man klarglas och energisparglas ihop i en flerglasruta. Energisparglaset monteras då mot rumssidan.

Former och typer av fönster
Det finns många faktorer som spelar in när det gäller val av fönster. Man har olika tekniska möjligheter beroende av glasstorleken. Klimatet i omgivningen där glaset används är en sak som måste tas hänsyn till. Stilen är en annan.

Fasta fönster kallar man de fönster som är fast och icke öppningsbara. Ett fönster som går att öppna kallas enluftsfönster. Slagfönster är öppningsbara fönster som har en vertikalt sidhängd båge, eller en båge som är hängd horisontiellt i övre eller undre karmstycket. Slagfönster kan vara inåtgående eller utåtgående, men det finns även specialvarianter av dessa.
En konstruktion där två enluftsfönster möts i mitten utan karm kallas för ett tvåluftsfönster, om det har mötesbågar. Om de istället möts mot en mittpost kallas detta för tvåluftsfönster med möteskarm.

Fönsternisch eller fönstersmyg kallas en djup omslutning i en vägg. Fönstret är då monterat den yttre delen av väggen. Man kan använda fönstersmygar runt fönstren för att dölja väggens reglar och isolering.

I ett öppningsbart fönster sitter varje individuell glasruta monterad i en fönsterbåge. Bågen kan ha plats för flera rutor och avdelas då med spröjsar. Därefter kan en eller flera bågar monteras i en fönsterkarm. Ett öppningsbart fönster kan vara fastsatt med gångjärn. Gångjärnet kan placeras på sidan (sidohängning), på underkanten eller överkanten (underkants- respektive överkantshängning) eller på mitten av fönstret så att det kan vridas runt i horisontalled (pivåhängning).
Alternativt kan det vara fastsatt genom en båge som är skjutbar över den andra bågen. Detta kallas skjutfönster.

Stora glasrutor gick tidigare lätt sönder och kostade stora summor. Därför hade fönstren spröjsar. Dessa spröjsar delar varje fönsterbåge i mindre rutor. Bly var den metall som användes mest till fönsterspröjsar i de tidigare fönstrena. Detta kallas blyinfattning.

Under slutet av 1600-talet började fönstrena bli så stora i dimension och så tunga att man i Frankrike påbörjade konstruering av bågar och karmar i trä. När man började tillverkning av fönsterglas genom cylinderblåsning kunde fönstrens storlek ökas. Kring 1750 hade man på de flesta håll i Europa träkarmar till istället för de äldre blyglasfönstren. Men i slutet av 1800-talet kom de blyspröjsade fönstern åter tillbaka och blev på modet. På våra norra breddgrader har man ofta mindre fönster, medan större fönster är vanligare i sydligare delar av Europa. Att man har mindre fönster är eftersom man behöver isolera för att inte släppa ut värmen, samt att man vill ha mindre utstrålning från fönstret.

Fönster tillverkade i Sverige har ofta en båge av trä med glasrutorna liggande i en fals på bågens utsida. De hålls fast av små metallstift. Man kittar fönstren i falsen. Anledningen till detta är att man vill öka stabiliteten, och för att täta. I sydligare delar av Europa ligger glasrutorna istället i en fals på bågens insida.

Mycket förändrades när det kommer till utseendet på fönstren under tidigt 1900-tal. De klassiska jugendfönstren fick en ruta som var utan spröjs i den nedre delen av fönstret, men fönsterkarmarna var  så höga att den täta spröjsen fick finnas kvar, då i form av i en separat båge i den övre delen. Detta var dels av ekonomiska skäl – smårutor var ju fortfarande billigare, men även stilen var eftertraktad.
Tjugotalsklassicismen ersatte Jugendstilen. Inom tjugotalsklassicismen fanns tre eller två dominerande rutor på höjden i varje båge. Nu var fönsterna inte lika höga längre, men de var ungefär lika stora på bredden. Moderna fönsterbågar är vanligtvis inte monterade i par utan sitter för sig monterade i sin karm. Fördelen med detta är att man kan tillverka dem i valfri storlek.

Fönster har gått från att ursprungligen ha varit enkla rutor till att från början av 1900-talet i huvudsak vara kopplade fönster. I dessa monteras innerbågen ihop med ytterbågen. Således kan de öppnas i ett handgrepp.Vad det även innebar var att man fick tvåglasfönster som var permanent monterade, även på sommaren. De enkla rutorna brukade man montera fast en extra innerbåge till på vintrarna.